Vilken resa, vilken match, vilken atmosfär! Detta är några av de sakerna som jag tänker på när jag tänker tillbaka på de dagarna jag var i Milano i mitten av februari 2009. Jag var 14 år gammal och hade följt Milan i cirka 4-5 år. Nu skulle det äntligen bli verklighet. Lilla jag skulle se det stora derbyt tillsammans med min pappa, mellan de största rivalerna, Derby della Madoninna.
Det här var vad man fick uppleva tifomässigt. Både Curva Sud och Curva Nord hade imponerande tifon som fick en att vattnas i munnen. Allt var så stort. Man var en liten prick bland alla galna och passionerade italienare. Stämningen är helt galen och man blir exalterad när man får allt det här godiset framför mig.
Första halvlek dominerades av Inter och av en viss Zlatan Ibrahimovic som är från samma stad som mig. Han vann allt i luftrummet och fick en legendar som Paolo Maldini att se ut som en skolpojke. Min stora idol är och kommer förbli Kaká som tyvärr var skadad till den här matchen. En stor besvikelse men vad gör det när man ser Ronaldinho slår sina underbara passningar som bara han kan göra och jag är övertygad om att han kan göra det när han sover dessutom!
Adriano och Zlatan lekte med Milans backlinje och Inter tog helt rättvist ledningen efter en halvtimme in i matchen. Dock kom målet till av handboll av Adriano och det målet sitter fortfarande på min näthinna, men det var trots allt rättvist. Milan stod mest och kollade på medans Inter spelade en fantasifull fotboll och i slutet av första halvlek nickar Zlatan ner en långboll av Muntari som vi alla känner till och Dejan Stankovic stångar in 2-0 målet!
Matchen hade verkligen inte gått som jag hade önskat, men jag var på San Siro och såg världens största fotbollsmatch! Jag kunde faktiskt inget annat än att njuta av atmosfären.
I andra halvlek blir det en total scenförändring. Ronaldinho beter sig som i fornstora dagar. Efter 70 minuters spel slår han en formidabel genomskärare till Jankulovski som slår in bollen snett inåt bakåt där en liten ankunge står och slår in den! 2-1! Nu kunde vad som helst hända och dessutom var Inzaghi inne på planen. Total eufori på Curva Sud och jag och min pappa står och skriker utav glädje mitt på Inters läktare.
Inzaghi skulle också få sina chanser. Ett tag efter reduceringen kom hans stora chans. Han slår in ett fantastiskt pass av Pato på volley! Vilket mål, skrek både jag och min pappa. Vad tror ni haken var? Ja, han var offside. Inzaghi jagar linjemannen länge och hans frustration går inte att ta miste om.
Inter missade en del chanser även i andra och till hela matchen var det en rättvis seger för de blåsvarta!
Dagen innan matchen gick vi en guidad tour på San Siro. En väldigt rolig upplevelse. Man fick se vad spelarna ser under match och dessutom gå in i omklädningsrummen. Milans omklädningsrum var klasser bättre utformat än Inter som hade träbänkar. Det var stort att få sitta i samma stol som spelare som Maldini, Beckham och Ronaldinho brukade sitta i både inför och efter matcherna.
Två dagar efter matchen fick jag nog nästan den sjukaste upplevelsen under hela resan. Jag och pappa hade precis gått in genom säkerhetskontrollerna på flygplatsen och vi stod i en liten butik och kollade tidningarna. Plötsligt ser jag en person som står bredvid mig i kostym och läser en tidning. Det var Gianluca Zambrotta! Jag kunde inte tro mina ögon! Plötsligt hör jag en massa skrik och alla samlas kring säkerhetskontrollerna. Hela truppen kommer och de skulle iväg till Bremen för att spela gruppspel i Europa League.
Carlo Ancelotti, Paolo Maldini, Ronaldinho, Filippo Inzaghi och Clarence Seedorf står helt plötsligt framför mig. Det största jublet blir när Ronaldinho dyker upp. En intressant observation är att ALLA spelare och ledare behövde stå i kön till säkerhetskontrollen förutom Ronaldinho som bara gled in med sina livvakter vid sidan om sig.
Den här bilden har jag tagit och enbart jag! Han var otroligt nära mig och det här minnet kommer jag bära mig hela mitt liv och prata om för mina barnbarn. Det var en otrolig ära att få se en legend gå förbi en! Vilken resa! Åk till Milano för det är världens vackraste stad och dessutom finns världens vackraste fotbollslag i staden, AC Milan.
Per Normann, för evig Milanisti
Kommentarer är stängda.