Välkommen till det vi alla har väntat på. Säsongen är slut och i nuläget pågår intensivt arbete för att bygga staben och truppen till nästa säsong. Vi i redaktionen på MilanSverige vill ta tillfället i akt och både blicka bakåt, diskutera nutiden och spekulera i framtiden för Milans del. Vi har valt att släppa loss rejält och under fem separata frågor och inlägg kommer våra skribenter att svara utförligt på de frågor som ställs. Ha i beaktande att varje skribent utgår ifrån sina egna uppfattningar och åsikter, de behöver inte alltid överensstämma med din egen, men alla får självklart fortfarande tycka till. Mycket nöje!
Milan har haft sina toppar och dalar den här säsongen. Hur ser du på säsongen som har varit och har Milan presterat som du hade förväntat dig? Vad minns du när du blickar tillbaka?
Asir Hawrami:
Jag tror att säsongstarten både chockade och skrämde oss alla. Men det visade sig med tiden att det endast var pga väldigt enkla och tydliga saker. Inte minst att laget förnyade mer än hälften av startelvan när man tackade för senatorerna. Vi får inte heller glömma att vi förlorade dem två starkaste länkarna i kedjan, Zlatan och Thiago Silva. Det laget som startade säsongen var ett helt nytt och oerfaret lag om vi räknar bort ett par spelare. Sedan minns jag också att stackars mister Allegri var tvungen att ändra startelvan och formationen varje match för att hitta rätt.
Men Allegri hittade rätt till slut. Spelarna började hitta varandra och vi supportrar gav aldrig upp hoppet! Plötsligt så började Montolivo ta över mittfältet och fick t.o.m bära kaptensbindeln under en match. Våra unga små spelare började göra sig stora och starka, vår El Shaarawy började spruta in mål från alla vinklar. Han var en jätte med skott utifrån, han var en måltjuv i straffområdet och visst påminde hans snabbhet och teknik en viss Neymar. Sedan byttes Bojan in i flera matcher där han fick upp den svaga glöden.
Vi fick in Super Penaltotelli som gjort mer än en godkänd halv säsong, dock lite på El Shaarawys bekostnad. Men vi ska inte vara negativa, när El Shaarawy inte gör mål så gör han grymt bra matcher. Han är inte bara vänster ytterforward utan även vänsterback i många stunder när det behövs.
Anton Rångevall:
Milan har verkligen haft sina toppar och dalar. Ändå klarade man tredjeplatsen och det måste jag verkligen säga slog mina förväntningar. Efter nedmonteringen som skedde i sommar så kändes säsongsinledningen rätt så väntad. Förutom tappen av de viktiga spelarna i sig så hade Allegri inte heller hunnit skapa ett ihopspelat lag då säsongen drog igång. Det var oklart vilka spelare en startelva skulle bestå av och det var oklart vilken formation man skulle använda sig av. Skadan på De Jong då han på riktigt börjat visa vad han går för var förstås väldigt tung och ställde till det en del. Vår nya uttalade ledare och nr 10 såg till synes ut att sikta mot stjärnorna varje gång han fick bollen, men det är tyvärr inte menat i positiv bemärkelse. Istället var det El Shaarawy som fick kliva fram och bli vårt hopp, och utan honom och hans otroliga form under hösten så hade vi inte grejat den så otroligt viktiga tredjeplatsen.
Men det var verkligen en bergochdalbana. Det kunde se väldigt bra ut en match för att man i nästa match få bevittna ett bottennapp. Men utan den viktiga kontinuiteten i laget och framförallt i backlinjen så är det svårt att hålla en jämn nivå. Som tur var så kunde Allegri så småningom få ihop ett lag som hade förmågan att klättra uppåt i serien. Samtidigt så tycker jag inte att Milan har varit speciellt bra spelmässigt denna säsong. Anfallsspelet har känts ganska uddlöst. Man har bollinnehav på offensiv planhalva, men man har svårt att därifrån komma till farliga lägen eftersom det saknas kreativitet. Ofta har det varit enskilda insatser som räddat matcherna för oss. Till nästa säsong ser jag gärna att Milan värvar en regista och att man därmed kan använda Montolivo på ett annat sätt. Montolivo har gjort ett väldigt bra jobb som speluppbyggare, men jag tror han kan göra ännu mer nytta som mezzala. Hur som helst så har Montolivo blivit en personlig favorit och jag fullkomligt älskar grintan han besitter. En naturlig ledare och hänförare på mittfältet. En av Milans viktigaste spelare denna säsong och helt klart den jämnaste.
Konkurrensen i årets upplaga av Serie A har inte varit det starkaste och det kan vi vara tacksamma över. Inter var bedrövliga, trots att deras projekt låg längre fram i tiden än Milans då säsongen startade. Roma söker desperat efter sin identitet. Fiorentina har gjort det fantastiskt bra i år men man får komma ihåg att deras sommar var ganska revolutionerande. Förutom Milan så finns det många andra lag som jobbar med långsiktiga projekt som inte är klara. Juventus och Napoli ligger såklart i framkant och deras placeringar var föga förvånande.
Det finns egentligen tre, för mig, extra starka minnen som jag har med mig från säsongen. Ena är såklart när vi säkrade tredjeplatsen på det mest dramatiska sättet mot Siena. Vinsten mot Barcelona som jag såg i den malaysiska natten på en skum restaurang med en malaysisk taxichaufför. Sist men inte minst Balotellis avgörande i debuten mot Udinese som jag på grund av katastrofal uppkoppling fick streama utan någon rörlig bild och endast med en rysk kommentator på ett hotellrum i Thailand. Men jävlar vad vackert det var.
Detta var första delen. Under de kommande dagarna kommer det följande fyra att publiceras så håll utkik!
Kommentarer är stängda.