Redan långt innan resan till Milano den 31 oktober så hade Mergim Ismajli kontaktat Hachim. Vi hade börjat prata och planera både träff och intervju med Hachim via FIFA agenten Dario Paolillo.
När vi kom till Milano så hade vi bokat in ett möte, det var samma dag som vi skulle till milanello tillsammans med skribenterna och läsarna för att träffa spelarna live. Innan det så skulle vi även närvara på coach Allegris presskonferens. Därför tog jag och Mergim tåget till Varese ett par timmar innan resten av gänget. När vi väl var framme i Varese och gick till busstationen för att ta bussen till Carnago så såg vi att bussterminalen var helt tom, inte en människa. Luckan där man köper biljetter var stängd. Det var bara automatmaskinen som fungerade. Under tiden som vi köpte biljetter så kom fyra killar fram och frågade om hur man tog sig till Milanello. Det visade sig att de var från Italien. Med deras halvbra engelska och vår knackiga italienska så förklarade vi att de kunde följa med oss. De hade det lite svårt med den halvavancerade biljettautomaten så jag fick hjälpa dem. Under tiden så läste de informations rutorna på tabellen och de började diskutera vilt, de förklarade sedan för oss att bussarna inte gick idag. Det var någon form av strejk.
Efter massa försök och frågande bland de få närvarande människorna i området så kom vi fram till att taxi är det enda alternativet. Tyvärr så hade vi blivit så sena så att vi riskerade att missa vår andra möte i Milano på ungdomarnas fotbollsanläggning, med FIFA agenten Dario Paolillo och Hachim Mastour. Vi bestämde oss för att ge upp milanello och åka tillbaka till Milano, strax innan vi skulle ta tåget tillbaka till Milano så kom resten av gänget till Varese, vi förklarade läget, det tog taxi mot milanello medan jag och Mergim tog tåget mot Milano. Framme i Milano kände jag att det inte riktigt går utan internet, så jag köpte lite utlandssurf, jag kollade sedan brevlådan, där låg det ett nytt e-mail från Dario Paolillo. Brevet var från dagen innan, den löd ungefär såhär ”Ni måste komma tidigare på morgonen till anläggningen eller så måste vi boka om mötet eftersom ungdomarnas träningstider är ändrade.”.
Kortare sagt, så missade vi både Milanello och mötet, vi båda var otroligt trötta och besvikna så vi valde att ordna upp misslyckade dagen med lunch i centrala Milano på en fin uteservering. Det slutade dock bättre för resten av gänget som hade fått träffa bland annat Sheva, De Sciglio mm. Det gjorde mig på bättre humör och räddade upp dagen, jag var orolig för att läsarna skulle bli besvikna. Jag ville inte att de skulle ha ett negativt minne av deras första resa med MilanSverige.
Vi slutade inte där, vi kontaktade Dario och ordnade upp ett nytt och bättre möte. Vi skulle åka till Ispra för att se Allievi Nazionali spela borta mot Varese. Efter matchen skulle vi få träffa Hachim Mastour för att byta tröjor. Detta hade varit ett hemligt uppdrag fram tills dagen innan matchen, alltså 2 november 2013. Vi samlade skribenterna och läsarna i hotellets lobby och berättade om vad som väntar, det var flera som tappade hakan, det var många glada ansikten, vissa trodde att vi skämtade.
Dagen efter så tog vi tåget mot Varese igen, en resa som tar ca en timme. Från Varese tog vi tre taxi bilar mot Piazza Olimipiana, Ispra, denna resa tog ca 40 minuter. Taxin hade lite svårt att hitta arenan men det blev inte allt för krångligt, efter några minuter i centrala Ispra så kom vi så långt fram som till ingången av den lilla arenan som hade ca 300 besökare på plats. Vi betalade matchbiljetten som låg på 5 euro och gick upp för trapporna till läktaren. För att ge er en bild av hur det såg ut så var det som att man skulle in på AIKs läktare med DIF tröja. Alla kollade på oss, vi var dem enda milanisti på plats men det skrämde inte, tvärtom så kändes det extra speciellt.
Dario mötte oss på läktaren och vi hälsade, dock så var det en grymt härlig match som spelades så man hann inte riktigt komma in på något att diskutera. Dock så började vi prata en hel del i halvleken. Han frågade oss om hur vi kommit på iden att göra en sån lång resa, svaret var enkelt, vi älskar Milan. Vi började även diskutera Milans situation, Allegri, Christian Maldini och framtiden. Angående Allegri så var vi överens om att han inte har vad som krävs för att föra Milan till toppen, men även att han skulle få sitta kvar på bänken säsongen ut. Dario kom med en lite tråkig nyhet och det var efter frågan om Maldinis generation nummer tre. Om hur Christian Maldinis framtid ser ut. Han förklarade att han knappt fått speltid och att han inte har vad som krävs för att en dag spela i Milan. Dario diskuterade Milan ganska försiktigt dock och förklarade att han bara brinner för de unga grabbarna och att han inte hejar på något speciellt lag.
Matchen där båda lagen hade gett allt för att vinna slutade 2-2, ett av målen gjordes av Hachim. Innan matchen så delade de på andra platsen med 6 poäng efter Inter. Efter delad pott så ligger de nu båda med 5 poäng efter Inter, men Milan har 1 match mindre spelad än Inter och Varese. Jag ska tillägga att denna match hade allt, den bjöd på stor underhållning. Efter matchen gick vi ner tillsammans med Dario och väntade på spelarna. Ca 20 minuter senare så började spelarna komma ut från omklädningsrummet. Jag var väldigt nyfiken och såg fram emot att få träffa killen som alla talar om, killen som är omtalad i både tidningar och på YouTube, han som tillhör Milan. Han var den sjunde spelaren att komma ut, han gick och minglade med sina föräldrar i ett par minuter innan han kom fram till oss. Väl framme hos oss så syntes det på hela honom att även han varit nervös att träffa oss. Jag som trodde att han var van vid detta. Vi skakade hand, växlade några ord, jag gav honom Milan Club Svezia tröjan och sedan började vi ta fram kamerorna för att fota tillsammans med honom.
Sedan tog vi en promenad till Darios bil där han hade ordnat en matchtröja för oss som Hachim signerade. Där tackade vi för oss, både vi och de lämnade varandra med glada miner. Det var en fin känsla att ha gjort något lite extra, något som sticker ut från det vanliga. Samtidigt så såg han ut och vara tacksam och glad. Det visade sig senare på Facebook och Twitter hur mycket han hade uppskattat vår besök.
Från Hachim Mastours officiella Facebook och Twittter:
Läs mer om världens bästa 15 åring på Nico Bonassis Serie A blogg på Sportbladet. Klicka här!
Kommentarer är stängda.