Fredagar är för mig ångestframkallande dagar. Alla ser fram emot sina helger och vad som ska uträttas. Jag ser aldrig fram emot helgerna. Helger är lika med ångest för mig.
Ja, så är det. Helger är överskattade för mig som student. Det är inpräntat att helgerna ska vara vilodagar för kropp och själ. Problemet är bara att alla vardagar är fullproppade med saker som ska göras men som inte görs. Då måste jag alltså ta igen på helgerna vilket leder till att inget blir gjort. En ond cirkel blir större och rundare för varje helg.
[divider]
Det är mycket snack om Seedorfs vara eller icke vara. Detta alltså efter han knappt fyllt tre månader på sin post. Seedorf kritiseras enligt media från alla håll inom Milan; ledningen och framförallt spelare. För inte längesedan, det vill säga mindre än en månad sedan, var alla glada och lyckliga över Seedorf och vad han har uträttat på mindre än två månader. Det finns två saker vi bör ha i åtanke.
1. Allt som skrivs behöver inte vara sant då media älskar att gotta sig i bekostnad av stora jättar som har fallit.
2. Seedorf blev vald av självaste Silvio Berlusconi som tränare vilket talar emot att han får kort tid på sig att bevisa som tränare.
De två punkterna ovan talar alltså för att vi ska sitta lugnt i båten och reda ut stormen. Går det att säga så? Ja och ett stort men tveksamt nej.
Dagens Milan är som alla miljontals experter redan har konstaterat inte likt det Milan en gång i tiden var. Vi har bevittnat hur gamla traditioner sakta fallit bort och ersatts av nya och sämre upplagor. Detsamma gäller logiken bakom ageranden och handlingar från ledningens sida. Ett exempel som sker idag som aldrig hade skett för 10 års sedan är allt som läcker från omklädningsrummet vilket har lett till dispyter bland spelare och tränare. Det påverkar självklart spelarnas koncentration för att utföra sina jobb även om vissa av de är redan från början mindre kapabla att göra ett bra jobb i Milan-mått.
Tillbaka till vår holländare och tillika tränare. Personligen förstår jag inte kritiken mot honom. Alla visste i förväg att han pratar från sitt hjärta även om det är kontroversiellt. Det har vi sett tidigare. Alla visste i förväg att han kör på sina egna idéer oavsett vad. Slutligen, alla VET att Seedorf har världens jobbigaste uppgift i fotbollsvärlden, att vända en negativ spiral till något positivt. Har han lyckats?
Vi kan helt enkelt inte konstatera om han har lyckats eller inte förrän han har fått sin trupp att arbeta med. Dessutom, de matcherna Seedorf har förlorat har varit matcher som man redan i förhand visste att de skulle förloras. Med undantag från Udinese matcherna har Seedorf fått se sig besegrad mot bättre och stabilare lag som Atletico Madrid, Napoli och Juventus. Parma matchen tänker ni. Det gör jag också. Vad ska Seedorf göra åt ett rött kort och straff efter 6 minuter? Han kan inte trolla. Han är bara en människa med ytterst begränsade erfarenheter av tränarjobb.
[divider]
Ska Milan sparka två tränare under samma säsong? När Milan knappt sparkat tränare förr?
Sker det är det ytterst tråkigt och det indikerar på att vår styrelse och ledning har tappat det totalt. Det skulle vara ett bevis på en stöld. Milans ledning stjäl Seedorf en aktiv karriär, Milan stjäl Seedorf en rättvis start som tränare och slutligen stjäl de sitt eget image från sig själva. Familje-andan som har byggts under flera decennier spolas iväg och bevisar att på Milanello går ingen längre säker. Det är enligt mig den största förlusten.
[divider]
Nu är det helg för mig. Jag har skrivit allt jag behöver skriva. Plugget är färdigt. Imorgon spelar jag en fotbollsmatch och förhoppningsvis vinner vi med stora siffror, typ 93-1. Nej men okej jag ska ta det lugnt med de torra skämten….
Arrivederci tutti!
Kommentarer är stängda.