Laguppställningar:
Milan: (4-3-1-2) Diego Lopez; Bonera, Mexes, Paletta, Antonelli, Poli, Muntari, Bonaventura, Menez, Cerci, Pazzini
Hellas Verona: (4-3-3) Benussi; Pisano, Moras, Marquez, Ionita, Sala, Tachtsidis, Hallfredsson, Juanito Gomez, Toni, Jankovic.
Matchen:
Milan var det laget som började bäst och hade ett stort övertag sett till bollinnehav. Man lyckades etablera tryck och kunde hålla i långt upp på Veronas planhalva. Sen kom kallduschen. Efter 17 minuter spelade rev Muntari solklart ner en Veronaspelare i straffområdet och Luca Toni var hur kylig som helst på den efterföljande straffen. 0-1 och uppförsbacke.
Efter 30 minuters spel och konstant Milan-press utan resultat testade Mexes istället lyckan från distans och kom riktigt nära. Bollen gick strax utanför målvaktens högra stolpe.
Mexes skulle dock få vara delaktig i Milans kvittering. I matchminut 40 blev han nedsparkad i straffområdet, och Menez drog Milans straff stenhårt rakt i mål. Kvitterat 1-1 och match igen!
Lagen gick ut i halvtid med ett mål vardera, dock med ett litet spelövertag för Milan.
Det är ganska ovanligt för en mittback att vara inblandade i flera mål samtidigt. Men Mexes visade sig vara spelsugen. Redan efter 2 minuter i andra halvlek nickade Menez fram och efter lite tråcklande kunde Mexes ur dålig vinkel med hjälp av en styrande Verona-spelare sätta dit ledningsmålet. 2-1 till Milan!
Efter målet skulle initiativet till spel gå i växlar. Lagen turades om att föra spelet utan att de riktigt heta lägen uppstod. Det skulle dröja till den 73:de minuten innan vi fick svettas ordentligt när Tachtsidis skott gick klockrent i ribban. Det var bästa chansen på länge.
Veronas press skulle dock fortsätta, och tråkigt nog också ge utdelning. I matchminut 95 rann inbytte Lopez igenom och kunde peta in kvitteringsmålet vid den bortre stolpen.
Målet var förutom en misslyckad Honda-frispark det sista som hände i matchen som slutade 2-2.
Spontana tankar efter matchen:
Surt, riktigt surt. Även om spelet fortfarande har många områden som måste bli bättre så såg Inzaghi ut att äntligen få lite andrum och tre sköna poäng. Verona och inbytte Lopez ville dock annorlunda, och istället lämnade man San Siro med en sur eftersmak. Trots det lovade spelet ett litet positivt inslag där man åtminstone var mer aktiva och offensivt inriktade än på sistone. Mer sånt tack!
Varför får Cerci inte spela mer? Kvällens insats lovar gott och han bidrar med en fart som Honda aldrig kan ge. Han behövs i Milans spel. Annars har vi bara Menez som kan bryta mönstret och ta sig förbi sin försvarare, en uppgift han ibland klarar briljant, men andra gånger misslyckas totalt. Cerci ger Milan en till sådan spelare. Om han bara får mer förtroende lossnar det säkert snart angående målskyttet också.
Gränsen mellan galenskap och geni kan vara tunn. Det var tur att Mexes höll sig på rätt sida idag. När anfallarna misslyckades fick vår kontroversielle back fixa biffen, och blev nästan matchhjälte tills en minut återstod av matchen. Idag får vi vara glada att han var på planen, hoppas vi får vara det nästa gång också…