För några veckor sedan så författade jag några rader med vilka spelare jag såg som tänkbara nyförvärv till Milan under sommarens mercato. Eftersom försäljningen, och därmed Milans ekonomiska situation, inte var klar så bestämde jag mig för att inte publicera den. Jag är glad att den inte längre är aktuell eftersom den ärligt talat mest innehöll bosmans och medelmåttor. Nu talas det istället om namn som Jackson Martinez, Mats Hummels, Geoffrey Kondogbia och, såklart, Zlatan Ibrahimović. Det är lätt att sväva iväg på moln, men himmel kan snabbt bytas mot helvete.
I början på 1300-talet skrev den florentinske författaren Dante Alighieri sitt epos Den gudomliga komedin (Divina Commedia). Verket är uppdelat i tre delar: Inferno (Helvetet), Purgatorio (Skärselden) och Paradiso (Paradiset). Dantes Inferno är uppdelat i 9 kretsar och ju djupare man kommer, desto värre är synderna. I den första kretsen återfinns de okristna, de som kämpade för gott men som hade fel tro. De är förpassade till ett evigt liv som det på jorden. I den nionde kretsen återfinns förrädarna fastfrusna i is. Hur djupt infrysen man är beror på vem man har förrått. Judas, Brutus och Cassius tuggas levande av Satan själv som är fastfrusen i sjöns mitt.
Att Milan ska satsa och plocka in stora namn har vi hört förut. Och svikna har vi blivit. Innan åtminstone Jackson Martinez har presenterats som ett nyförvärv så förblir Milans nya satsning blott en förhoppning och Silivio Berlusconi förblir en man som, trots alla vackra stunder han har skänkt Milan, Dante Alighieri kanske skulle placera i helvetets åttonde krets, den där bl.a. de som lurats och bedragits återfinns.
Mitt rödsvarta hjärta säger emellertid att Jackson Martinez kommer att presenteras som nyförvärv. Jag hoppas och tror att Kondogbia även han ansluter. Huruvida Zlatan Ibrahimović ansluter är förmodligen helt upp till PSG och huruvida de kan hitta en ersättare. Att dagens Milan skulle kunna landa Mats Hummels bedömer jag däremot som ytterst osannolikt. Mats Hummels håller en så pass hög nivå att han kan välja i princip vilken klubb han vill och att han då skulle välja Milan känns, tyvärr, inte sannolikt.
När man som supporter, och människa med för den delen, har blivit sviken vid upprepade tillfällen så tappar man tillslut förtroendet. Det är den känslan milianisti har upplevt de senaste åren och det är med de ärren fortfarande ljust röda som jag inte vågar sväva iväg mot himlen. Man riskerar närsomhelst att skickas tillbaka ner i helvetet.