Ju högre man flyger, desto längre blir fallet. Det var naturligtvis därför den första bemannade flygturen bara tilläts stiga till 26 meters höjd. Bröderna Montgolfier skickade helt enkelt upp naturvetaren François Pilâtre de Rozier i deras luftballong fäst med ett rep till marken. En mycket lyckad flygtur.
När jag på Friends Arena bevittnade den, med Erik Nivas ord, bottenlöst och oursäktligt usla svenska insatsen så kändes det inte så dåligt som det borde ha gjort. Det svenska landslaget flyger inte, det lättar bara från marken. Således blev inte fallet så högt. Kvar finns bara drömmen av att flyga och att flyga högt.
Så hur högt flyger AC Milan? Inte överdrivet högt. Klart är att man flyger högre än de senaste säsongerna och känslan är helt klart att stigningen bara är påbörjad. Även om sommarens mercato inte föll så väl ut som vi kanske hade hoppats så var det en klar förbättring gentemot de senaste säsongernas motsvarigheter.
Så länge ett flygplan inte har tekniska problem, stöter på oväder eller får slut på bränsle kan man räkna med att lugnt flyga vidare. Det flygplan som är AC Milan har inte tekniska problem, åtminstone inte tillräckligt stora för att riskera en krasch. Men vi börjar sikta oväder.
Dealen med Mr. Bee är ännu inte klar. I en tidigare krönika lyfte jag fram Forbes analys av att Mr. Bee kanske inte hade de pengarna som krävdes för att köpa 48 % av klubben. När nu affären skjuts upp så finns det absolut skäl till oro. Kanske är det en storm på ingång, kanske drar den förbi. Vi får sitta fastspända och vänta.
Skulle stormen drabba oss så innebär det att vi får gå ner på en lägre höjd och invänta bättre väder. Det vore tråkigt, men vi överlever. Den största risken är att vi helt enkelt får slut på bränsle.
Silvio Berlusconi pumpade in 100-tals miljoner euro i bränsletanken i somras. Vi vet att Berlusconi inte har pengarna som krävs för att Milan återigen ska kunna flyga högt. Kommer inte de pengarna in så kommer vi att krascha.
Jag börjar förbereda mig på det värsta, går ner på lägre höjd och börjar mentalt att förbereda mig på en krasch. Så länge kraschen inte blir så allvarlig så räknar jag snart med att återigen lyfta mot de höjder Milan förtjänar att flyga på.
För övrigt tycker jag att det är mycket tråkigt att författaren och debattören Göran Hägg har avlidit. En sann folkbildare har lämnat oss alldeles för tidigt. För den som har ett intresse av italiensk historia kan jag varmt rekommendera hans böcker i ämnet.