Lagen
Milan (4-3-1-2): Diego Lopez; De Sciglio, Zapata, Ely, Antonelli; Bertolacci, Montolivo, Kucka; Bonaventura; Bacca, Luiz Adriano.
Napoli (4-3-3): Pepe Reina; Elseid Hysaj, Raúl Albiol, Kalidou Koulibaly, Faouzi Ghoulam; Allan, Jorginho, Marek Hamšík; José Callejón, Gonzalo Higuaín, Lorenzo Insigne.
Matchen
Milan gör en spelmässigt okej första halvlek där man ändå försöker attackera Napolis backlinje och skapa något i anfallsväg. I den andra rasar man ihop fullständigt och låter sig förnedras av Napoli, som utnyttjar alla Milans svagheter till fullo.
Första halvlek
Matchen börjar lite avvaktande med Milan som det något mer spelförande laget. De rödsvarta har dock svårt att komma till farliga målchanser, vilket är något som man haft problem med i tidigare matcher. I den 13:e matchminuten spelar Zapata fel på egen planhalva vilket Napoli inte är sena med att utnyttja. En fristående Allan får bollen i den högra delen av straffområdet och sätter dit 0-1 till de ljusblå. Efter detta fortsätter Milan att attackera Napolis backlinje och försöka skapa någonting i anfallsväg. Man känns dock inte vassa och tillräckligt kreativa när man väl kommer in i den sista tredjedelen. Napoli däremot känns betydligt hetare i sitt anfallsspel och Gonzalo Higuain (framför allt) ställer till stora problem för Milans backlinje. Efter cirka 20 minuters spel får Luiz Adriano ett bra läge att kvittera, men inlägget hamnar lite för långt bakom brassen för att han ska kunna göra något bra av det. Den första halvleken slutar 0-1 till Napoli.
Andra halvlek
Den andra halvleken börjar på det sätt som den absolut inte fick göra; det vill säga ett mål i baken direkt. Insigne väggspelar fint med Higuain och sätter dit tvåan bakom Diego Lopez. Efter detta rasar Milan ihop helt och låter Napoli totaldominera matchen. De rödsvarta får knappt låna bollen under vissa perioder och står för flera grova misstag. Mittfältet är nästintill obefintligt och anfallet likaså. Försvaret är som ett gäng yra höns som helt tappat förmågan att utföra ett bra försvarsarbete. I den 67:e minuten får Insigne göra sitt andra mål i matchen efter en fin frispark som Lopez kanske borde ha tagit hand om. Som om detta inte vore nog gör Ely självmål i den 77:e minuten. Matchen slutar med Napoli-vinst, 0-4.
Tankar efter matchen
Detta var en katastrofal insats av Milan, på alla sätt och vis. Spelmässigt, inställningsmässigt, taktiskt och så vidare. Mer än så tycker jag inte man behöver säga, Milan var urusla på ren svenska. Istället för att fortsätta såga mitt älskade lag ska Napoli istället hyllas. De ska hyllas för att de lyckades utnyttja varenda liten svaghet som finns i dagens Milan. Napoli är stabila bakåt och sylvassa framåt, och om man är detta så vinner man också fotbollsmatcher, så är det bara. Det som dock gör mig lite bekymrad är det faktum att den förändring i attityd och inställning som Milan-spelarna har pratat så mycket om, den var som bortblåst i dagens match. Den där omåttliga kärleken för klubbmärket, viljan att springa så att benen inte orkar bära en, den var helt och hållet obefintlig. För att man som supporter ska känna någon slags sympati för spelarna en sådan här afton kan man åtminstone kräva att dem står upp för sig själva och sin klubb. Det tycker jag inte dem gjorde, vilket faktiskt är tragiskt.