Han har spelat i Europas allra bästa ligor, han vinner titel efter titel, slår målrekord efter målrekord. Och igår fick han sin tionde guldboll. Zlatan Ibrahimovic är Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna.
Han startade i Malmö, och avslutar förmodligen i USA. Om jag inte var övertygad redan innan, vilket jag för övrigt var, så blev jag det igår. Zlatan säger att han inte är säker på att han kommer att kunna stå på scenen och ta emot en elfte guldboll nästa år, och till media säger han att han har “nya mål nu” när han får frågor om Italien.
MLS kanske inte är den sexigaste ligan för tillfället. Men de senaste årens mönster säger att den är på väg att bli det. David Beckham, Andrea Pirlo, Ricardo Kaka, Alessandro Nesta. Det är inga tråkiga namn som har bytt Europa mot USA, och det mesta tyder på att de snart får sällskap av ännu fler av våra favoriter.
Zlatan Ibrahimovic har en speciell personlighet som ibland kan vara svår att greppa, men han tystar alla kritiker så fort han kliver ut på fotbollsplanen. Och han gör det gång på gång. Jag ska inte förklara för er varför han är en så fantastisk fotbollsspelare som han är, för det vet ni redan. Alla vet. Men det finns ändå de som har svårt att ta att han hyllas för det.
“Vilket tjat om Zlatan. Det finns väl fler fotbollsspelare som är duktiga”, är en vanligt förekommande kommentar så fort Zlatan prisas för något. Och till de som inte har förstått det än:
Jo, det finns fler duktiga svenska fotbollsspelare, men ingen som Zlatan Ibrahimovic. Zlatans karriär är något unikt som vi i Sverige ska vara så otroligt stolta över – vi kommer aldrig att få uppleva något liknande igen. Aldrig.