Brocchis tränarsejour i Milan har såhär långt har varit allt annat än lyckad, men tränaren är fortfarande självsäker. Läs hela intervjun med La Gazzetta dello Sport här.
”Hur stor är skillnaden mellan dagens Milan och de mäktiga Rossoneri-lagen?”
– Enorm. Under middagen då jag utsågs till tränare, bad presidenten mig att föra laget tillbaka till idéerna som tidigare gjort Milan stora. Han bad mig att ge dem en mentalitet värdig en Milanista.
”Ångrar du att du accepterade erbjudandet?”
– Absolut inte. Ingen tänker på att inte nå toppen, speciellt om du är en intelligent person som jobbar, har en passion och respekterar dem som givit dig ett bra liv i 20 år. Jag spottade blod för den här tröjan och gör det fortfarande.
”Vad är din dröm?”
– Att Milan blir bra igen. Jag vill se glada fans och att människorna som jobbar på Milanello kommer dit med ett leende på läpparna. Om det inte är jag som ordnar det så hoppas jag att någon annan gör det snart.
”När pratade du senast med Silvio Berlusconi?”
– Ikväll (läs igår). Han frågade hur jag mådde och sa att han kommer besöka oss strax innan Coppa Italia-finalen.
”Beror din framtid på utfallet i finalen?”
– Jag tror inte det. I vilket fall som helst kommer resultatet att läggas på mitt samvete. Jag är övertygad om att arbetet jag gör, med rätt tid, kan ge de rätta resultaten. Och efter 35 dagar som Milan-tränare känner jag mig ännu starkare karaktärmässigt.
”Rykten säger att en nutritionist har upprört några av spelarna, bland annat Kucka och Donnarumma.”
– Klubben villa ha en. Jag tvingade dem inte att ordna en. Kucka mådde inte bra, och nu har han återvänt till sin vanliga nivå.
”Är matchen mot Juventus en sådan där tränaren kan göra skillnad?”
– Vi studerar taktiker. Det är väldigt bra att tro att jag kan påverka matchen, att studera de väldigt få svagheterna och att se var man kan skada Juventus. Men det är viktigt att varje spelare har en bit gift i sig.
”Har dina spelare det giftet?”
– Jag vägrar acceptera att om vi inte vinner, så är det för att vi inte är motiverade. Besvikelsen med matchen mot Roma var att inse att laget inte var redo för finalen. Nu vet jag tydligt vem som inte kan ge mig något. Jag kommer inte ge laget ett alibi.
”Finns det ett signifikant motto som du följer?”
– Hård med fakta, mjuk med spelarna.
”Var du hård mot spelarna i söndags?”
– Då och då kan du vara det. I söndags var ett sådant fall.