När slutsignalen ljöd igår kväll när Milan, orättvist, förlorade 2-1 mot Napoli kunde jag inte hjälpa att sitta och spela upp matchen igen och se vad som gick så fel. Likt när man ser en film för andra gången så förstår man mycket mer och ser matchen på ett helt annat sätt. Eftersom jag själv är lite av ett twitter-freak så loggade jag sedan in och läste vad mina kära skribentkollegor över hela världen hade att säga. De flesta tyckte att Balotelli var matchens spelare och att Allegri var en jubelidiot vilket jag till viss del kan hålla med om förutom att…
Balotelli var inte matchen lirare i mina ögon. Det var Nigel De Jong. Grabben har i både denna matchen och förra matchen mot Celtic varit något så lik Gattusso att det ibland kröp upp lite gåshud på mig när han hoppade in i tacklingar. Perfekt positionsspel. Den här Holländaren vet exakt var han ska stå, inte utifrån där Allegri satt honom på planen utan där han ser att han behöver stå mest kontra hur motståndaren ställer upp och anfaller. Ser han att han behövs längre ner på plan så ställer han sig där och drar även med sig sina mittfältskollegor och styr det defensiva spelet lite som Mozart med sina symfonier. Perfektion.
Jag älskar Balotelli.. Eller iallafall delar av honom. Balotelli är som tjejen man älskade i 3:an som man inte fick, men som man samtidigt visste inte var bra för en då hon hade fått dig att göra grejer som hade resulterat i samtal till föräldrarna. När Mario väl håller i bollen får jag en känsla av en varm sommar dag och det bara känns som att varje gång han skjuter så kommer bollen, oavsett vad motståndaren gör, flyta in i krysset och att han sedan står och spänner sig a lá Hulken. Visst är han en intressant karaktär och rolig att läsa om, men han gör Milan till åtlöje när han likt igår plockar på sig ett rött kort för snack och har fått för sig att han kan göra vad han vill. Han spelade ok igår. Sköt mycket, utmanade, men missade en hel del. Enda sedan Italien – Tjeckien har SuperMario inte haft så lätt med att hitta nätet. Han missade 2-3 solklara lägen i landslaget och några mot Celtic och nu även igår. Problem med Nguesha? Helt ärligt så kan jag inte bry mig mindre om hans privatliv, men när han valde att skriva sin barnautograf-liknande signatur på kontraktet med den stora Milan loggan på så lovade han oss Milan-fans att alltid uppträda professionellt och att lägga allt sitt personliga åt sidan när han satte sin fot på en fotbollsplan, hemma som borta. Därför är Balotelli väldigt olik Ibrahimovic. Zlatan hade säkert något problem under sin tid i Milan, men han ställde sig alltid på den planen med ära och allt man såg i hans ögon var hur han skulle fira sitt kommande mål och vinst.
Allegri.. vad händer? Jag har älskat dig sedan du gjorde kaos (nypa salt) med Cagliari i Serie A med Matri och Lazzari. Jag har tänkt på alla möjliga sätt, men jag kan inte förstå varför du spelar Birsa före Robinho… eller Niang för den delen. Det du måste förstå är att Milan är ett bra lag. Vi försvarar oss som att vi vore det sämsta laget i Serie A. Vi är Milan, världens vackraste och bästa klubb. Jag har börjat tveka på ditt förtroende för laget och undrar om du verkligen kommer vara Milans tränare nästa säsong och hade nog lagt mina pengar på att du inte kommer att vara det.
När Balotelli efter matchen går fram till domaren och börjar skrika går Allegri in i omklädningsrummet istället för att gå ut och dra med sig Balotelli in vilket hade sparat domaren det röda kortet. Nu blir vi istället utan Mario mot Bologna och är tvungna att igen spela med Birsa. Allegri kan leda detta laget till de höjder vi ska befinna oss i, men det krävs blod, svett, tårar. Inte bara av honom utan hela laget och just nu känns det som att många av spelarna inte är villiga att ge det för emblemet som dom bär på bröstet varje match.
Försvaret har i mina ögon varit ett stort problem för Milan enda sen Thiago Silva såldes och Nesta sa hejdå. Målet som Higuain gjorde har jag analyserat lite. Zapata går upp i ryggen på Higuain när han tar ner inkastet på bröstet. Han får sen vända sig om 180 grader medans han håller undan Zapata med ena armen och får ta några kliv fram innan han skjuter och gör mål. Målvaktstabbe, visst, men jag tycker misstaget som Zapata gör är för enkelt. Spring inte upp och krama honom bakifrån när du vet vad han är kapabel till. Ställ dig en halv meter ifrån, låt honom vända sen trycker du till och tar bollen. Detta är bara en av de misstagen som hände på San Siro igår kväll. Och jag blir livrädd för framtiden när jag inser att de enda försvararna vi har att ersätta med är Silvestre och Bonera. Detta påminner mig om några år sedan när Giuseppe Favalli startade som mittback för Milan tillsammans med Nesta. Bedrövlig säsong och en bedrövlig spelare.
“Don’t worry son cause tomorrow the sun will rise again”. Milan har en sak – eller rättare sagt en person – som ingen annan har och det är Dr.Galliani. Han har många gånger räddat oss ur sådana här situationer och gjort så att vi vunnit titlar (exempelvis Ibrahimovic, Nocerino m.m). Jag har fullt förtroende för honom, men för att han ska kunna göra oss till världens bästa lag igen så behöver han en president som inte har 547 miljoner euro att betala i böter för något idiotiskt som han själv har gjort utan kan investera de pengarna i klubben istället. Med detta sagt så tycker jag att det är dags för Berlusconi familjen att sälja. Milan är en klubb som gjort historia och i mångas ögon är det absolut vackraste att äga i hela världen så om Silvio hade beslutit sig för att ta farväl så hade han nog fått bra med pengar att torka sina botoxbaserade tårar med.
Oroa er inte mina vänner för… Enda vägen härifrån är upp och dit ska vi ta oss och det finns inte någon eller något som kan stoppa oss.
Forza Milan!
Kommentarer är stängda.