Våra röd-svarta krigare krigar på varsin front. Åtskilda styr de sitt eget öde, ödet kan vara mot och ifrån Milanello.
Listan på spelare från vår klubb i världsmästerskapet bär inga överdrivet smickrande namn. Dessvärre blir det när man inser att våra nyförvärv aldrig var tänkta till en plats i respektive landslag. Hur som helst, form är en färskvara medan klass är för evig. Igår vägrade jag lägga mig av två anledningar, Balotelli och Honda.
I Milan ses de titt som tätt som överskattade sin egen status. Igår visade de motsatsen, vi har nog underskattat de.
****
Ständigt denne Balotelli, upp och ner, går åt höger när han ska gå vänster, höger i vänstersväng och briljant. Briljant var bara förordet för hans insats igår. Inspirerad, självförtroende på topp, lugn och delaktig i spelet, löpningar mellan mittbackarna och lekfull. Denne Balotelli liknar inte Milans kopia. Han avslutade sin insats med att näta och nu lär det bara gå uppåt, ibland räcker det med ett mål. Prandelli verkar ha ett recept som får ut det bästa av Balotelli och frågan är om Inzaghi också har det. Hur som helst, jag tror att Balotelli lämnar oss och det är sorgligt. En bra turnering och han lär vara såld och sanna mina ord, han kommer blomma ut ordenligt utanför San Siro.
****
Årets största hype och senare frågetecken kring form, teknik, explosivitet och spelförståelse visade sig från sin bästa sida. Honda var matchens gigant igår och ett tag överglänste han självaste Yaya Toure. Ja, Toure har varit skadad och att Elfenbenskusten inte är det vassaste motståndet på planeten Tellus.
Det är något mystiskt med Honda, han är missförstådd i Milan och hans positionsbyte till kanten har stjälpt honom. I Japan är han deras superstjärna som står för det extra och det extra var verkligen något utöver det extra. Målet är inte det snyggaste hittills som vissa försöker få det till (Robin Van Persies nick mot Spanien) men den är där på toppen. Den statiska Honda som faller lätt i röd-svart vrickade bort sina motståndare, slog sin motståndare och serverade sina lagkamrater. Mer gårdagens Honda åt folket och förhoppningsvis förstår vår nye mister att Honda är en spelare att räkna med.
Annars lär det vara samma sak som med Balotelli, Honda lämnar och briljerar utanför San Siro som inte längre fodrar sina skördar, missväxten skördar offer.
****
Varför släppte vi Pirlo? Magisk, konstnär, briljant och rent ut sagt äcklig med bollen. Han tänker alltså spelar han, hans titel på sin bok är kaxig men också en sanning. Han är steget före alla andra och jag undrar om vi verkligen lär se en ny Pirlo i framtiden. Visst är det skönt att han var hos oss FÖRST? Åtminstone innan han anslöt till Juventus…
Twitter: @abassalali
Kommentarer är stängda.