Efter den misslyckade sejouren i Liverpool kan man idag läsa en exklusiv intervju med Mario Balotelli gjord av La Gazzetta dello Sport.
I intervjun, som är gjord av Andrea Di Caro, talar Balotelli bland annat om den oväntade återkomsten till Milan, tiden i Liverpool, dottern Pia och mycket mycket mer.
– Det känns som att jag precis tagit mig förbi den första delen av min karriär. Jag har spelat och levt som en ungdom. Allt har inte gått som planerat då jag kastat bort många chanser, men matchen är inte över än. Jag har fortfarande den andra halvan i min karriär framför mig. Nu ska jag spela och leva som en man. Jag måste försöka göra det, och jag är säker på att jag kommer lyckas.
Det här är din sista chans, som Adriano Galliani sa.
– Jag har ett löfte jag måste hålla med mig själv, min familj, Mihajlovic, Raiola och alla som vill mig väl. Jag börjar om från noll. Jag vet att jag inte kan göra några misstag. Jag kan inte ha några förväntningar och jag måste vinna tillbaka allt.
– Jag kommer få utrymme för det om jag förtjänar det, men jag har inte glömt hur man spelar fotboll. Jag kommer tillbaka full med energi och entusiasm och en vilja att arbeta hårt. Min match är inte slut.
Det är rörande att höra dig prata. När kom den här mognaden?
– Jag är 25 år, jag är inte längre ett barn. Jag har redan kastat bort för många chanser. När livet visar dig din nota så ändras man i det skedet. Vissa saker gör att du mognar. Jag talar om lyckan att förstå vad det innebär att vara en far och smärtan att förlora sin egen.
Mario, vad betyder din dotterns leende för dig?
– När Pia ler återvänder världen, som ibland kan vara svart och vit, till att vara färgglad. Jag är helt förälskad i min dotter. När hon kom till världen förändrades allt. Nu känner hon igen mig, hon förstår och det är underbart. Jag ska försöka att ta min dotter närmare Milano. Jag vill ha henne vid min sida, så nära så möjligt.
Hur gick denna fantastiska återkomst till Milan till?
– I lördags sa Mino helt plötsligt: “Ta ditt baggage och sätt dig på ett privatplan, du ska tillbaka till Milan”. Det behövdes dock inget privatplan, jag tog ett vanligt flyg och jag återvände.
Det verkar som att ingen klubb ville ha dig.
– Nej, jag visste att jag skulle hitta ett annat lag för jag är inte klar som spelare. Men jag är tacksam till Milan, för om jag ska vara ärlig trodde jag inte att de skulle ta mig tillbaka och räkna med mig igen. Att återvända hit är en dröm som går i uppfyllelse, det är en andra chans som många inte får. Milan har gett mig det och jag är lycklig.
Vad var det som inte funkade i Liverpool?
– Jag måste acceptera mina fel, men formationen som Rogers valde var inte anpassad efter mina egenskaper. I början missade jag många enkla chanser, sen hade jag färre chanser att göra mål. Det berodde till viss del på otur och till viss del på skador. Det var många saker som spelade in. Jag gnällde aldrig. Jag accepterade tränarens val och betedde mig alltid professionellt.
– Den professionella Mario landade inte här på Milanello. Även i Liverpool hade jag ett normalt beteende och en normal livstil. Under det senaste året har det inte funnits några problem med mitt privatliv. Jag kan ha lagt ut bilder från restauranger på Instagram, men det betyder inte att jag inte tränade trots att jag inte spelade.
Det ser faktiskt ut som att du är i bra form.
– Jag har tränat mycket, ofta dubbla pass för mig själv. Under den senaste månaden har jag tränat med Borini och Jose Enrique. Det var jobbigt, men om jag inte hade gjort det hade jag varit död efter gårdagens träning. Det är för att Mihajlovic träningar är väldigt tuffa, men jag mår bra.
Hur övertygade du Mihajlovic om att han kan räkna med dig?
– Mihajlovic har känt mig sen jag var en liten pojke. Mitt problem har aldrig varit mina kvaliteter på planen, utan min personlighet. Det är alltid mycket snack runt omkring mig. Mihajlovic ville titta mig i ögonen för att se att jag hade den rätta motivationen. Han lyssnade på mig, utan att påverkas av vad som har sagts tidigare, och det tackar jag honom för.
Vad sa du till honom?
– Att jag har förstått mina fel. Att om han gav mig den här chansen skulle jag inte göra honom besviken. Att jag kommer ge allt jag har. Att jag är en man och att jag inte längre skapar problem.
– Att jag kommer acceptera alla hans beslut. Tränaren är en ledare; tuff, ärlig, uppriktig och lojal. Han bluffar inte. Han kollar dig i ögonen medan han talar, och det gillar jag. Han ser personen och inte bara spelaren. Det bevisade han när han tog mig tillbaka. Jag står i skuld till honom.
Galliani har sagt att “vissa älskare återvänder”, men många som har återvänt till Milan har varit en besvikelse.
– Det är ännu en anledning till att bryta den trenden. Jag måste bevisa för honom att han inte gjorde ett misstag. Jag vet att han tror på det här lika mycket som jag gör.
Silvio Berlusconi räckte dig en hand, trots att han tidigare kallat dig ett ruttet äpple.
– Berlusconis ja var den största överraskningen av alla. Jag förväntade mig inte det. Det han sa till mig var taget ur sitt sammanhang. Jag har aldrig varit ett ruttet äpple. Jag var ett barn och nu är jag en man. Jag ska betala tillbaka hans tro på mig.
Precis efter att du officiellt värvats visade nyhetssidor och tidningar bilder av dig när du kör din nya sportbil.
– Det finns alltid en anledning att prata om mig. Jag gillar sportbilar. Jag är inte den enda spelaren som har en. De skriver om alla sportbilar jag har men inte om att jag har en liten bil som jag använder för att åka till kyrkan med min mamma. Och hur som helst, jag kommer att åka till Milanello i den Audi jag får av klubben, precis som alla mina lagkamrater.
Ditt förhållande med media har aldrig varit lätt. Efter ditt mål mot United för City visade du din tröja med det berömda “Why always me?” på.
– Jag vill bli dömd utifrån vad jag presterar på planen. Jag vet att det inte alltid är möjligt och jag måste acceptera det. Men jag måste inte låtas som att jag tycker om det. Speciellt när det skrivs och sägs så mycket falskt om mig. Och jag måste fråga, hur kan man bli kritiserad hela året för att sedan förväntas göra skillnad när jag spelar med landslaget?
Du bidrar med material i form av tweets, bilder och speciella frisyrer och smycken. Milan har skyddat sig själva i form av speciella klausuler i ditt kontrakt, bland annat gällande ditt beteende och utseende.
– Jag använder sociala medier precis som alla människor i min ålder. Om jag i det förflutna svävade iväg för mycket så kommer jag vara mer försiktig nu eftersom det finns regler. Jag har blivit ombedd att tona ner min look och att följa Milans stil, vilket jag kommer göra utan att tjafsa. Jag har haft den här frisyren länge, jag kommer inte gå för långt. Jag bär ett örhänge som sticker ut, det är sant, men vet du vem som gav mig det? min mamma.
– På örhänget står det “Professionalism, ödmjukhet, hårt arbete”. Borde jag ta av mig det? Jag kanske inte är omtyckt, men jag har aldrig gjort någon illa. Om jag har skadat något så är det min karriär, inget annat.
På tal om att inte vara omtyckt, på arenorna kommer du bli utbuad. Är du förberedd?
– Den dagen då de slutar bua åt mig kommer oroa mig. Det innebär att jag inte längre sätter skräck i supportrarna. Jag accepterar visslingarna, det är inte ett problem för mig. Jag kommer att respektera alla, motståndare, domare och fans. Jag kommer undvika att protestera eller säga till supportrarna att vara tyst. Jag kommer ha respekt för alla, men är det för mycket begärt att inte bli ständigt förolämpad?
Och vad händer om du hör det motbjudande “buuu” (apliknande)-ljudet?
– Rasism kan inte accepteras, den måste krossas. Domaren har skyldighet att stoppa matchen. Om han inte gör det kommer jag inte lämna planen själv. Jag kommer inte säga något. Jag kommer fortsätta spela och det är allt. Men i pressområdet efter matchen kommer jag orsaka uppståndelse. De gör ljudet på grund av min hudfärg, men sen när jag spelar för Italien är det samma människor som ber mig göra mål. Det är absurt. I år är det EM, vi borde vara mer enade i Italien.
Så du har tankarna på EM?
– Ja, jag tänker på det. Jag vill göra det bra i Milan för att få tillbaka min plats i landslaget. Men nu måste jag bara jobba hårt. Ett steg i taget. Om jag gör tillräckligt bra ifrån mig kanske jag får åka till Frankrike.
– Jag vill spela EM, och jag kommer göra allt för att det ska bli verklighet. Det var en av min fars sista önskningar innan han dog och jag är skyldig honom det.
Hur långt kan det här Milan gå?
– Jag hoppas och tror på toppen. Vi är ett bra lag.
Derbyt mot Inter är redan på den tredje matchdagen. Vad skulle det betyda för dig att göra mål?
– Ah, jag faller inte för den. Är du ute efter en rubrik till intervjun? Jag är ledsen men jag tänker inte säga något. Varje gång jag har sagt att jag ska göra mål har jag fått otur istället. Jag har en kamp som är viktigare än att vinna derbyt och den varar inte bara en vecka utan en hel säsong. Men om du hittar en spelare som inte skulle vara glad över att göra mål i derbyt så säg till mig.
Det finns människor som säger att du egentligen inte älskar fotboll, att du bara spelar men inte är passionerad. Att du aldrig har haft roligt och att du är i en ständig kamp med världen.
– Skojar du? Fotboll har varit mitt liv sedan jag föddes. Jag älskar det. Jag lämnade min familj och Italien för fotbollens skull. Jag älskar att spela. Och tro mig, jag slåss inte med någon, fråga mina lagkamrater. Jag är den som skämtar mest i omklädningsrummet. När jag är seriös på planen är det för att jag är fokuserad, inte upprörd.
Kommer vi äntligen få se dig le och fira efter att ha gjort mål?
– Mihajlovic har också frågat mig det. Det är det enda jag inte kan lova, eftersom det inte kommer naturligt för mig. Det är starkare än mig. Jag har firat många gånger eftersom glädjen alltid finns där, tro mig. Låt mig göra mål först, sen får vi se.