En overklig verklighet

I helgen är det dags igen. Milan har en vedervärdig förlust mot Napoli hemma på San Siro i färskt minne från innan landslagsuppehållet. Jag var där, eller jag tror i alla fall att jag var på San Siro.

Napoli-fansen tog plats, överröstade oss rödsvarta. Firade som dårar vid målen och på planen var Napoli helt överlägsna stora delar av matchen. Ganska overkligt att se Grande Milan så underlägset på alla plan. Så förnedrade.

Ska man tro italienska medier har Mihajlovic fått de tre kommande matcherna på sig att leda laget till bättre resultat. Annars? Vem vet. Kanske blir han ännu ett namn på listan över tränare som Milan sparkat de senaste säsongerna, eller så ligger det ingen sanning alls i det media skriver. Jag tror och hoppas på det senare. Den där listan börjar trots allt bli ganska lång, och det är ovärdigt en klubb som Milan.

Men nu när Serie A startar upp igen blir det ändå en chans att rivstarta. Ännu en chans bland många. Det är Torino, Chiveo och Sassuolo som står för motståndet de kommande veckorna. Och hur bisarrt det än låter så kommer Milan att få det tufft. Det finns inga enkla matcher längre.

Milan har släppt in näst flest mål i Serie A hittills den här säsongen. Man har släppt in mål i varenda match och har en målskillnad på -5. Det har inte varit så illa sedan säsongen 38/39. Och nu spekuleras det i att 16-åriga Gianluigi Donnarumma kan komma att peta Diego Lopez beroende på hur helgens match borta mot Torino går.

Största vinsten den här säsongen är premiärmatchen mot Empoli, 2–1. Största förlusten är den senaste när Napoli totalt körde över Milan med 4–0. Samtidigt börjar de som bör vara Milans närmsta konkurrenter gå bättre och bättre. Fiorentina leder ligan, Inter har vunnit sex av sju matcher och Juventus börjar sakta men säkert spela upp sig.

Jag har alltid och kommer förmodligen alltid att förespråka tålamod. Jag ser gärna att man ger Mihajlovic tid, satsar de kommande transferfönstren, bygger ett lag igen. Det är klyshigt, men ibland måste man falla ner för att kunna ställa sig upp igen. Men kom igen. Så här jävla hårt hade vi inte behövt slå oss när vi föll. Så här dåliga behöver inte Milan vara. Man ligger närmre lag som Palermo och Empoli än Inter och Roma. Det är en overklig verklighet.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer

Rulla till toppen